Vi har en Jantelag vi måste rätta oss efter.
Den märks så himla tydligt på Facebook som för mig är ett stort socialt experiment.
Du kan själv testa dig och det är dit jag vill komma.
Om du stör dig på någons uppdatering, senaste inköpta snygga väskan, incheckningen på gymmet, en träningspose framför spegel – precis gjort 14:e passet denna vecka, maträtten endast sallad inga carbs, om du stör dig på det och skulle egentligen vilja bränna av en kommentar med “Vem bryr sig” och varför gör du ännu en “duckface” “tror du är så snygg” bild, suckar...
Tänk efter då…vad är det som gör att du känner så? Är det verkligen att du stör dig på den personen, eller är det så att du stör dig på dig själv att du inte tog dig till gymmet som du hade tänkt den här dagen också men som inte blev av, eller att du hade velat ätit den där salladen istället men du tog något annat, och du egentligen tycker att hon är rätt snygg med dom där putande läpparna och kanske, kanske själv hade velat ha den där snygga väskan.
Kan det vara så att problemet ligger hos dig själv, och inte hos personen på bilden?
Hade Facebook varit anonymt så hade kommentarer haglat in. Det märks så tydligt på bloggar.
Man ska inte missunna andras lycka, utan i stället glädjas åt andra, för det är då du får tillbaks det, 3 gånger om.
Om det jag skriver här skulle störa dig, att här är jag glad, osv sluta läs då!
En elak kommentar kommer aldrig få dig må bättre och kommentarer som skrivs säger så mycket mer om personen som skriver den, än om den person som den skrivs om. Dina ord du väljer är en spegel, ur ditt innersta.
Synd att inte fler inser det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar