Så jag ringde doktorn idag och frågade eftersom jag var riktigt orolig över vad det kan vara och troligen trodde han att jag fått det jag befarade, och det kan sätta sig i lederna, ge smärta på huden och ge väldig värk, och i värsta fall jag kan få hjärnhinneinflammation och jag skulle vara vaksam på det. Det leder sedermera till blåsor och sår och ve och fasa om jag får det...
Detta virus lägger sig i nervstammen i benmärgen så det kan hända och då kan det vara farligt. Jag vet ju inget om sjukdomen som sådan, mer än det jag nu googlar och det är olika från fall till fall, en del har inga symtom alls, men jag har ju som vanligt oturen att få allt skit. Allt från hjärtfel och blodproppar till nu detta!!!
Alla har idag åkt iväg och kommer tillbaka om 14 dagar. Fy så ledsamt!
Att nu ikväll komma hem till ett tomt och ensamt hus känns inte så roligt. Alla har åkt åt sitt håll, det är ju egentligen bara jag som bor i detta hus på heltid. Det känns verkligen hemskt!
Gud vad tungt det känns nu, mina barn åkte till sin pappa igår, min älskade Östen åkte till Norge i morse, Alex åkte till sin mamma igår och Evelina och Felicia till mamma idag.
Jag kämpar på och ska försöka vara stark för min och Östens skull!!!
2 kommentarer:
Krya på dig!!! Trist att vara utan sin kärlek såååå länge! :(
Vad kul att du börjat blogga igen. Är ni fortfarande ute och åker med husvagn om somrarna?!
Kram!
Hej Camilla, jag har en ny kärlek sedan i början utav februari så nu är jag inte ute och flänger med husvagn, men min nya kärlek älskar också husvagnslivet så det blir nog en någon gång i framtiden.... Kapp nu bloggar jag igen, så bara att hänga med... :)
Kram Sus
Skicka en kommentar