Att visa KÄRLEK

Detta hittade jag på nätet

Olika språk

För att vår partner ska känna att vi älskar honom/henne måste vi kommunicera kärlek på ett sätt som denneförstår. Det är inte självklart att alla sätt att visa kärlek förstås av alla människor. Den ena maken kan känna sig oälskad trots att den andre verkligen anstränger sig för att visa kärlek. 

Gary Chapman skriver i sin bok "kärlekens fem språk" att det helt enkelt beror på att vi talar olika kärleksspråk. Han beskriver fem huvudspråk och menar att alla känner igen sig i någon eller några utav dessa även om det kan finnas vissa "dialektala" skillnader inom språken. De fem är: ord och komplimanger, tid för varandra, gåvor, tjänster och fysisk beröring. 

Många kan säkert uppleva att alla språken är värdefulla och kommunicerar kärlek men man har vanligtvis ett eller två som är ens huvudspråk. Detta huvudspråk är det språk som, om man plockar bort det, får oss att känna oss avvisade och oälskade. Vi tar ett exempel för att förklara...

Linda: Ett av mina två huvudspråk är fysisk beröring. Jag är beroende av att Filippus bekräftar mig ex. genom kramar och kyssar för att jag ska känna att han älskar mig. En förmiddag som jag minns väl betedde han sig inte som vanligt. Han var väl antagligen försjunken i tankar på något som skulle göras eller liknande. Hur som helst hade han inte gett mig en kram eller ens en klapp på axeln på hela morgonen och förmiddagen. 

Jag gick runt och tänkte en massa konstiga tankar för mig själv. Tänk om han har tröttnat på mig. Han vill säkert inte ha mig längre. Jag kände mig väldigt bortglömd och oälskad. Egentligen var det ju helt galet att tänka så eftersom han senast dagen innan hade betygat sin kärlek till mig. Saken är den att man inte är särskilt rationell alla gånger. När jag fick höra talas om kärleksspråken förstod jag direkt varför jag hade reagerat och tänkt som jag gjort.

Upptäck varandras språk...

Det sätt på vilket man förstår kärlek är också det mest naturliga sättet för en att visa kärlek. Det ser man t.ex. ganska tydligt hos barn. En del barn är sådana som ritar teckningar och överöser en med gåvor i form av fina stenar och pärlplattor. Dessa barn har antagligen gåvor som sitt huvudspråk och känner sig därför väldigt älskade när de själva får gåvor. 

Andra barn är sådana som tar en i handen så fort man kliver innanför dörren och ropar glatt: "Kom så leker vi med mitt nya lego!" Dessa barn behöver förmodligen tid i enrum tillsammans med den de älskar för att uppleva kärlek. 

En del barn ger komplimanger och andra är väldigt tillgivna och keliga. Genom att observera sin partner och de sätt han/hon använder för att ge oss sin kärlek kan vi ta reda på hur vi bäst visar vår kärlek tillbaka. Det är ju nämligen smartast att använda den andres språk, och inte sitt eget, om man verkligen vill visa någon att man älskar henne/honom. Ibland kan det vara svårt att se och upptäcka den andres kärleksspråk och därför är det bra att prata om det. 

Fundera över vad det är som din partner gör som får dig att känna dig som mest älskad och berätta det sen för din partner. Så kan ni båda två börja inrikta er på att tala varandras språk. Det är dock inte alltid så lätt.

...och lär er att tala det

Eftersom det egna språket är det som faller sig mest naturligt att använda så kan man få jobba en del för att lära sig ett annat språk. Men det är nödvändigt. Det kan bli förödande för en relation om båda makarna bara kommunicerar på sitt eget språk. 

En make som har tjänster som huvudspråk kanske gör allt för att hustrun ska känna sig älskad genom att serva henne i hemmet. Han klipper gräs, tvättar, städar, diskar och rensar rabatter, allt för att hon ska förstå hur mycket han uppskattar henne. Efter flera år kanske han till sin förtvivlan upptäcker att hustrun hela tiden gått omkring och trott att han inte älskat henne därför att det hon egentligen behövt och velat ha av honom var tid. En liten stund på soffan varje dag, då han lägger armen om henne och ger henne sin fulla uppmärksamhet.  

Filippus: Linda känner sig älskad när jag berör henne på ett fysiskt sätt och många gånger visar hon samma kärleksspråk när hon ger mig kärlek fastän jag inte har fysisk beröring som mitt primära kärleksspråk. Flera gånger när Linda har försökt visa sin kärlek till mig på det sättet har min tacksamhet över att hon visar sin kärlek till mig bytts ut mot en irritation över att hon klänger så mycket på mig. 

Jag har förståelse för Lindas sätt att bemöta mig men måste ändå på ett konkret sätt säga att jag inte uppskattar hennes beröring lika mycket som vissa andra sätt som hon visar mig kärlek på.
Ibland kan det hända att vår partners kärleksspråk är något vi själva känner oss obekväma med. 

En del människor har svårt för att ge komplimanger, men om komplimanger är just det som får ens partner att känna sig älskad så får man försöka lära sig det. Det finns de som formligen avskyr att städa, men om tjänster är partnerns kärleksspråk så får man ibland uppoffra sig och ta tag i dammsugaren om man vill att partnern ska förstå att han/hon är älskad. Återigen- att vårda sitt äktenskap grundar sig på en vilja att prioritera förhållandet och en vilja att tjäna och bygga upp den andre.

Filippus: Jag blir väldigt glad och känner en stor tacksamhet när Linda visar sin kärlek till mig genom uppmuntrande ord. Ibland behöver det inte alls handla om några stora saker, det kan räcka med att jag säger några ord eller gör något för en annan person och Linda kommer och säger att det jag sa/gjorde var bra. Det betyder mycket för mig att Linda tycker om det jag gör. Det innebär att Linda kan visa mig stor kärlek genom uppmuntran men även att hon kan göra mig ledsen när hon tycker att jag inte har gjort eller sagt något bra.

Linda: Mitt andra huvudspråk är tid för varandra. Gary Chapmans bok har hjälpt mig att förstå varifrån min frustration kommer de gånger då jag känner att det var alldeles för länge sen vi satte oss ner och bara tog tid för varandra. När Filippus ger mig sin totala uppmärksamhet, ser mig i ögonen och ser bara mig, känner jag mig djupt älskad. Det var till en början svårt för mig att förklara vad det var jag längtade efter. Filippus frågade om detaljer. Han tyckte att vi redan spenderade mycket tid tillsammans i hemmet och undrade vad jag ville ha egentligen. Ville jag hitta på saker, ville jag sitta och prata? Egentligen spelar det nog ingen roll vad vi gör så länge vi är ensamma och Filippus ger mig sin uppmärksamhet och det har han börjat förstå nu vilket känns väldigt skönt.

Filippus: När jag ser att Linda offrar sin tid och sitt engagemang för att tjäna mig och visa sin kärlek till mig så känner jag mig verkligen älskad. Det blir påtagligt när hon gör praktiska saker för mig. Vissa fredagar har jag jobbat kväll och kommer därför inte hem förrän kl. 22 på kvällen. Många gånger när jag har kommit hem möts jag av ett bord dukat med te och mackor och levande ljus. Det är så trevligt att kliva in i huset och höra Lindas välkomnande. När jag möter henne och vi sätter oss ner och fikar kan jag riktigt känna hur hennes kärlek träffar mig. 

Ofta när Linda utför vardagssysslor t.ex. tvättar eller städar kan jag uppleva hur kärleken i vår relation växer och jag känner en tacksamhet över att ha Linda.

Linda: Efter att vi hade gift oss kom en överraskning för min del. De gånger Filippus kom hem från jobbet och fann mig stående vid diskhon blev han så förunderligt glad. Hans kramar var mer innerliga och han överöste mig med ord om att jag var en så fantastisk fru. Jag förstod ingenting. Vilket ståhej kring lite disk, det är väl inget märkvärdigt? 

Efter hand gick det upp för mig att tjänster troligen var ett av Filippus primära kärleksspråk. Det kan ju kännas lite tungt kanske. Ska nu jag vara den som sköter all marktjänst hemma? Men så är det inte alls. Filippus tar inte för givet att jag ska sköta allt. Vi delar på väldigt mycket, beroende på vem av oss som har mest tid över. Skillnaden har blivit att jag mer medvetet tar mig för saker. 

Jag skyndar mig att diska innan han hinner. Jag tvättar alla våra kläder. Jag gör det för att jag vet att han känner sig älskad då. För mig är det en liten uppoffring. Tänk att våra vanliga sysslor som ändå måste göras kan bli till något mer värdefullt. Det har faktiskt till och med blivit roligare att diska nu när jag vet att jag gör Filippus glad och att hans kärlek till mig växer.