Jag målar fan på väggen för att jag är så himla rädd.
Idag är jag extra rädd och ynklig. Tänk om det är en tumör? Inbillar mig allt nu för jag är så orolig. Det är så enerverande att när man ringer VC så lät de helt oberörd, jag berättade att jag var orolig och nämnde mina symtom och att jag även satte in en hormonspiral för en månad sedan. Då ville hon direkt jag skulle ta kontakt med gynmottagningen där jag satte in den. Men grejen är ju den att jag vet ju inte vad det är för fel på mig så varför ringa dit först?! I morgon bitti ringer jag VC kl 7:00 så jag får en tid till doktorn i alla fall och ska även ringa gynmottagningen i em, och är det något allvarligt så jag eventuellt måste på sjukhus får jag nog ringa ❤mamma eller pappa.❤
Det kan ju vara allt möjligt, en äggstocksinflammation, njurbäckeninflammation, herpes, urinvägsinfektion och jaaaa what a fuck...
Som tur är har jag en mycket omtänksam ❤sambo❤ och han är ju självklart också jätte orolig över mig och ville att jag idag skulle stanna hemma från jobbet. Han jobbar ju i norge så det är ju extra jobbigt att vara ensam när man är sjuk och han ville ju vara hemma och sköta om mig. Kan i alla fall nämna att jag verkligen försökte ta ledigt, men fick inte tag på någon som kunde jobba åt mig, så det var bara vackert gå till jobbet, har dock fått Therese att hoppa in de sista timmarna så jag tar tåget hem klockan 16:00. Skönt för jag är helt matt och trött i kroppen, inte trött trött utan kroppen är trött.
Min sambo❤❤❤ är som tur också mycket optimistisk och han finns givetvis hela tiden där om det nu skulle vara något allvarligt. Nåväl, det är snart dags att bita i äpplet och visa sig stark. Ynklig är jag faktiskt endast enbart hemma. Till vardags rent offentligt är jag den stadiga starka pelaren med det varma leendet och lugna hjärtat.
Djupa andetag nu....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar